Prinsessan Madeleine förtjänar inte Jonas Bergström!

Medborgare! Efter att gammelmedia har gottat sig i otrohetsryktena kring Jonas Bergström och prinsessan Madeleine kom idag beskedet att de unga tu nu går skilda vägar. Paret ska, enligt uppgifter i Aftonbladet, ha känt varandra sedan 1999 och redan då ska prinsessan Madeleine ha fallit för hans ögon. Under åren ska kärlekskriserna ha kommit och gått, men i augusti i fjol beslutade de sig ändå för att förlova sig. För någon månad sedan tog dock skriverierna fart efter igen att norskan Tora Uppstrøm Berg trädde fram och berättade om sin kärleksnatt med Jonas Bergström i norska skvallertidningen Se og hør. Efter den senaste tidens turbulens meddelar idag hovet att prinsessan Madeleine och Jonas Bergström bryter sin förlovning.

Aftonbladets Lena Mellin tycker att det är rätt beslut och säger att det är klart att de inte ska gifta sig om det inte håller. Samma tidnings hovexpert, Jenny Alexandersson, säger att den brutna förlovningen inte påverkar förtroendet för kungahuset och tror att svenskarnas sympatier ligger hos Madeleine. Elisabeth Tarras-Wahlberg, som under många år var informationschef och hovmarskalk vid hovet, tycker att det var befriande att det till slut kom ett klart besked. Hon påpekar att uppbrottet är en tragedi för alla inblandade och hon hoppas att prinsessan Madeleine kan gå vidare efter kärlekskrisen. Hovexperten Roger Lundgren tycker att den brutna förlovningen är en personlig tragedi för prinsessan Madeleine.
Medborgarperspektiv tycker att Jonas Bergström gjort helt rätt. Jonas Bergström är utbildad jurist och anställd av advokatfirman Vinge inom affärsområdet förvärv och fusioner. Han har alla möjligheter att göra en framgångsrik karriär och att tjäna bra med pengar i framtiden. Prinsessan Madeleine däremot är född i en familj som levt som parasiter på samhället i generation efter generation.
Varför ska en ung och välutbildad man som utan problem kan försörja sig själv överhuvudtaget vara ihop med en av landets största bidragstagare? Att bryta förlovningen var det bästa Jonas Bergström kunde göra. Prinsessan Madeleine förtjänar honom inte!

Sluta ge bidrag till kungahuset

Medborgare! I Stockholm fejas och förbereds det inför sommarens princessbröllop. Den rikt utsmyckade bröllopsslupen Vasaorden ska snart i vattnet och besättningen, inklusive 12 roddare, påbörjar snart sin träning. Stockholms stad vill att kommunens anställda på arbetstid ska hjälpa till att guida turister under bröllopet, en uppmaning som har väckt kritik från bland annat chef på stadens enheten för hemlösa. Socialdemokraternas ordförande Mona Sahlin vill ge brudparet en present, betald med medlemmarnas pengar. Något som flera partimedlemmar tycker är orimligt med tanke på att Socialdemokraterna har inskrivet i partiprogrammet att man vill avskaffa monarkin!

Samtidigt avslöjar Aftonbladet att kungahuset äger ett 30-tal bilar och att hovet har dragit på sig över 12 000 kronor i parkeringsböter under det senaste året. Böter som vi medborgare indirekt får betala. För kungahuset får varje år över 50 miljoner kronor i apanage. Eller bidrag som det snarare borde kallas! Till det kommer ytterligare 60 miljoner kronor för driftskostnader för de kungliga slotten. Kungahuset är därmed landets största bidragstagare!
I DN skriver professor Thomas Hall att det nu, innan sommarens bröllop och innan kronprinsessan presenterar en ny tronpretendent, är viktigt att diskutera statsskicket på ett förutsättningslöst sätt. Ska Sverige fortsätta vara en monarki eller ska vi som många andra länder bli en republik? Eller ska vi som Republikanska Föreningen tycker, ersätta kungen med en älg?
Medborgarperspektiv tycker att kungen gärna får fortsätta vara kung, men att vi helt ska sluta ge kungahuset en massa bidrag. Är det någon som vill köpa kungahusets tjänster så får de helt enkelt bilda bolag och börja sälja dessa precis som alla andra medborgare. Men innan du anlitar kungen, glöm inte att kolla upp att han verkligen har F-skattebevis! För någon svartarbetande kung vill du väl knappast anlita?

Asylrätten är för värdefull för att förslösas på låtsasflyktingar

Medborgare! Det var inte länge sedan Vellinge kommun vill stoppa ett flyktingboende i Hököpinge för ensamkommande flyktingbarn. Det blev ett väldigt rabalder när kommunen hävdade sin kommunala självbestämmanderätt. Efter en tid blev frågan så infekterad att Vellingemoderaterna blev överkörda av partistyrelsen i Stockholm och tvingades acceptera att börja ta emot flyktingar i kommunen. Nu meddelar regeringens flyktingsamordnare att det är sista chansen för landets alla kommuner att frivilligt börja ta emot ensamkommande flyktingbarn och hotar i nästa mening med att införa en tvångslag om inte frågan löser sig snarast!

Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 392 asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. Under hela 2009 var antalet 2 250. De flesta av dessa kommer från Somalia och Afghanistan. Förvånansvärt många kommer till Sverige på ett väldigt likartat sätt och ofta helt utan papper som kan styrka vem de är och hur gamla de är. Migrationsverket ifrågasätter dock inte de uppgifter som ”barnen” uppger.
Per Gudmundson skriver i Svenska Dagbladet att ett stort antal av de ”barn” som kommer egentligen är långt äldre än vad de själva uppger. Detta uppger både personal som jobbar nära dem och när norska Utlendingsdirektoratet lät göra tandtester visade dessa i nio fall av tio en högre ålder än den uppgivna. Hälften av dem som sade sig vara minderåriga befanns vara över 20!
Den sneda köns- och ålderfördelningen, samt det organiserade sätt flyktingbarnen kommer hit på, antyder att tillströmningen inte beror på plötsliga humanitära katastrofer. Istället handlar det antagligen om att familjer skickar sina söner till Sverige i ett försök att investera i deras framtid och med en förhoppning att sönerna i framtiden ska kunna förmedla resurser till sina familjer i hemlandet, eller att familjerna en dag ska få möjlighet att följa efter sina söner till Sverige. De ensamkommande flyktingbarnen är alltså till stor del låtsasflyktingar som söker ekonomisk vinning av att utnyttja svenska skattebetalare.

Kostnaden för varje flyktingbarn uppskattas till ungefär 1,2 miljoner kronor per år. Med drygt 2000 flyktingbarn som kommer till Sverige årligen blir detta drygt 2 miljarder kronor i skattemedel bara för dessa! Till det kommer alla de flyktingbarn och andra former av ekonomiska flyktingar som redan befinner sig i landet! Hur många miljarder alla dessa kostar per år är en väl dold hemlighet från maktelitens sida.
Makteliten har länge visat en stark ovilja att överhuvudtaget diskutera flyktingpolitiken och det sociala kontraktet för de som kommer hit. En majoritet av de asylsökande som fått stanna i Sverige under senaste 30 år kan varken klassas som flyktingar eller skyddsbehövande enligt internationella konventioner och svensk lag. Sveriges asylmottagande består till mycket stor del av helt vanlig immigration. En konsekvens av detta är att asylrätten nu har urholkats för de mest behövande, de som har riktiga asyl- och flyktingskäl. Hanterandet av de ensamma flyktingbarnen spär ytterligare på denna urholkning. Det är därför oerhört bra att Gudmundson uppmärksammar detta. För det är mycket viktigt att värna asylrätten och då är också viktigt att någon vågar stå upp och påpeka missbruket, men tyvärr är det allt för få som gör detta från politiskt håll.
Riktiga flyktingar ska naturligtvis beredas temporär hjälp av samhället, men asylrätten är för värdefull för att förslösas på ekonomiska immigranter och andra låtsasflyktingar. Alla som kommer hit skall dock vara välkomna till Sverige, men de får faktiskt betala för sitt eget uppehälle och försörjning själva, och inte förrän de börjat bidra till samhället och betalat skatt ska de få tillgång till det allmänna välfärdssystemet. Unga starka män som kommer hit får faktiskt börja jobba, betala skatt och bidra till samhället om de verkligen vill stanna kvar i landet!

Vem röstar rödgrönt?

Medborgare! Igår meddelade Svenska Dagbladet att kvinnorna är mer vänster än någonsin tidigare. Enligt en ny Sifo-mätning skulle 54,4 procent av Sveriges kvinnor rösta rödgrönt om det vore val i dag. Alliansen skulle däremot bara få 41,9 procent av de kvinnliga rösterna. Bland Sveriges yngre kvinnor är stödet för de rödgröna ännu starkare, drygt 60 procent, jämfört med cirka 35 procent för alliansen. Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann funderar på hur partiet ska locka tillbaka fler kvinnliga väljare och har tidigare lanserat en allt mer radikalfeministisk syn inom vissa politiska områden i ett desperat försök att apa efter vänstern. Hot om kvotering till börsbolagsstyrelserna är ett av dessa områden.

Samtidigt påstår vänstern Lars Ohly och Ulla Andersson att inkomstklyftorna har ökat mellan kvinnor och män som en följd av regerings jobbskatteavdrag. Andelen så kallade fattiga kvinnor påstås också ha ökat. Mer än var fjärde ensamstående mamma lever i så kallad relativ fattigdom. Ja, inte absolut fattigdom, utan relativ fattigdom! Med detta menas att man har mindre än 60 procent av medianinkomsten. Men som Ann Helena Rudberg så riktigt påpekar så har ju ofta en ensamstående mamma mer än lönen från sitt deltidsarbete att leva på, barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsbidrag är några exempel.
Lars Ohly och Ulla Andersson pekar just på de försämrade bidragen som källan till de ökande klyftorna i samhället. Försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Och de hävdar att det framför allt är kvinnorna som drabbats av detta och därför är de största förlorarna på regeringens politik. Är det därför kvinnor röstar rödgrönt? De vill ha mer bidrag?
En annan grupp som röstar rödgrönt är stora delar av invandrarna. I Malmö kan man tydligt se detta om man studerar hur olika bostadsområden röstat i de senaste valen. I de invandrartäta områdena är dominansen bland det rödgröna blocket slående, Socialdemokraterna har uppåt 80 procent av rösterna och Vänsterpartiet omkring 10 procent. Även i dessa områden är det stora grupper som förlitar sig på bidrag.
Så frågan är vilka det är som röstar på de rödgröna? Medborgarperspektiv dristar sig att tro att det framför allt är bidragstagare och de som önskar bli försörjda av andra som väljer att rösta rödgrönt. Istället för att själva bidra till samhället och betala skatt så sitter de som röstar rödgrön med öppna munnar och väntar på att det ska flyga in stekta sparvar i munnen på dem! De riktiga arbetarna har för länge sedan övergivit vänstern. Kvar är bara bortskämt slödder som inte är det minsta intresserade av att göra rätt för sig.

Vad gör ni här om ni faktiskt får rösta?

Medborgare! I söndags var det parlamentsval i Irak för andra gången sedan Saddam Husseins fall 2003. Det är fortfarande oroligt i Irak och en del våldsamma attacker förekom under valdagen, men trots allt genomfördes demokratiska val i landet. Dessutom har medborgare som bor utomlands haft möjlighet att rösta. Av de 170 000 irakier som bor i Sverige beräknas att omkring 36 000 röstade under de tre dagarna som vallokalerna var öppna i Malmö, Göteborg, Husby, Skärholmen och Södertälje. Även vid de svenska vallokalerna var det ett spänt läge och det förekom oroligheter. I Malmö blev det till exempel bråk mellan kurder och irakier, vilket ledde till att polis kallades till vallokalen.

Det var tidvis långa köer och hårt tryck vid vallokalerna över hela landet. Många irakier hade rest långt för att kunna rösta i parlamentsvalet. Irakier i Norge och Finland var tvungna att resa till Sverige för att kunna ta vara på sin möjlighet att göra sin röst hörd. Men trots allt har alltså irakierna rätten och möjligheten att rösta i demokratiska val. Även de som befinner sig utanför landets gränser.
Samtidigt kan man då fråga sig, vad har de i Sverige att göra om de faktiskt är fullt välkomna att rösta i landets val? Är de verkligen asylsökande eller drivna ur landet av regimen när de samtidigt har möjligheten att rösta i landets parlamentsval? För Medborgarperspektiv framstår det som ytterst märkligt att personer som säger sig ha flytt från sitt land samtidigt välkomnas att rösta i de demokratiska val som anordnas regimen i landet de säger sig flytt från!